Ett parti med alla och för alla?

Fick reda på att jag blivit ett av tre ombud från Linköping till socialdemokraternas kongress i november. Kul tyckte jag, till en början, innan jag fick reda på att endast 4 av de 17 ombuden från Östergötland är kvinnor. 23.5 procent av de som skall företräda Östergötlands sossar på kongressen är alltså kvinnor. Ingen med invandrarbakgrund och inga ungdomar. Jag är yngst och jag fyller 30 nästa år! Den som är näst yngst är 40 år. Hallå, så här kan vi inte ha det. Jag är glad att medlemmarna i Linköping röstat på mig och skall göra vad jag kan för att förvalta det förtroendet på bästa sätt men känner ändå ingen större glädje när jag är medlem i en organisation som till största delen företräds av medelålders, heterosexuella, vita män när vi vet att verkligheten och vårt parti består av långt fler grupper än så. Det är väl inte det vi socialdemokrater är arbetar för. Ett parti och samhälle för alla, ja det verkar just nu långt borta. Vi har en lång och mödosam väg om vi skall vara ett trovärdigt alternativ för de socialdemokrater eller andra vänstersympatisörer som står och väger emellan oss och låt säga Feministiskt initiativ. Det räcker inte med att vi säger att vi är jämställda och att vi vart fjärde år när listor till olika organ skall sättas samman arbetar efter principen varannan herrarnas. Vi måste arbeta för jämställdhet, varje dag. I vårt interna arbete är vi många gånger långt ifrån den jämställdhet vi säger oss arbeta för. 18 av 53 kandidater till kongressen var kvinnor. Inte heller det helt jämt, men ändå mer jämt än 4 av 17. Men vi som röstade valde att i de flesta fall välja en man framför en kvinna. Vi måste ställa oss frågan varför. Jag hoppas att detta fullständiga och totalt Ojämställda resultat kan bli en väckarklocka att det är dags att börja ta jämställdhetsdiskussionen på allvar på alla plan inom politiken och den socialdemokratiska organisationen.