En visionär socialdemokrati vinner över alla

Det är inget kul at vara sosse just nu. Opinionsmätningarna visar en stadig nedgång. Den borgerliga fyrklövern ler ikapp och tävlar om vem av dem som är mest överens om den gemensamma politiken. Som om inte det vore nog ser vi hur nya partier seglar upp i horisonten och utgör ett hot mot fortsatt (S)-maktinnehav. För det är som ett hot vi lärt oss att se dem, alla de som aspirerar på makten efter 2006 eller som på s-rösternas bekostnad vill ta sig in i riksdagen efter nästa val. Frågan om vad vi själva inom (S) kan göra för att vända den neråtgående och destruktiva trenden har än så klänge lyst med sin frånvaro. Det är de andra som är dumma, som har fel medan vi har rätt, väljarna har bara inte förstått det ännu.

Själv tror jag inte det är så enkelt. Feminister, junilistor och borgerliga allianser är ett hot mot (S) om vi själva inte kan leverera en bra politik som människor kan tro på och känna sig lockade av . Fortsatt maktinnehav efter 2006 har blivit ett mål i sig, svaret på frågan varför vi skall vinna valet har vi glömt bort någonstans på vägen.

Under centerstämman besökte jag socialdemokraternas hemsida. Nästan alla nya inlägg handlade om hur fel centern har och att de övergett sin tidigare politik. Det måste väl vara upp till centerpartisterna att bestämma vilken politik de vill ha. Medlemmarna verkar ju nöjda med omsvävningen. Vi borde ha nog med att leverera och kommentera vår egna politik, inte att tala om vilken politik andra partier skall föra.

Fi, feministiskt initiativ sägs vara ett hot. ”Om Fi bildar parti kan det borga för en borgerlig regering” lär Marita Ulvskog, sossarnas partisekreterare ha sagt. Ja, kanske är det så men då måste vi ställa oss frågan vilken politik vi själva bedriver för mer jämställdhet och feminism. Om den är så bra, varför kan väljarna ändå tänka sig att rösta på FI?

Det är hög tid att komma ut på banan. Och det är hög tid att börja tala om våra visioner inför framtiden. Alldeles för ofta sitter vi fast i gamla lösningar. Vi försvarar systemen istället för de människor som uppenbarligen har fastnat någonstans på vägen i dem. Moderaterna hävdar att det skall vara mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag. Det är ju ganska självklart och något varje sosse borde hålla med om. Men nähä då. Då försvarar vi hellre de system vi byggt upp under årens lopp. Jag kan aldrig försvara 65 procentiga ersättningsnivåer men om vi inte kan fixa fler jobb och ge en vision som människor kan tro på, om vi inte är beredda att ompröva och våga erkänna att allt som vi byggt upp kanske inte passar så bra i dagens samhälle, med dagens problem, kommer väljarna ändå att rösta på de borgerliga. Jag vågar påstå att mer än hälften av de som tänker rösta på borgarna gör det, inte så mycket för att de vill ha en borgerlig regering, utan för att de är trötta på den nuvarande socialdemokratiska.

Vi har ju massor av idéer och vi har massor av människor runt om i vårt land som är bärare av dessa idéer. Människor som varje dag brinner för en mer rättvis värld, kommun eller landsting. Som jobbar för att orten man bor på skall överleva, för att kvinnor skall ha samma möjligheter som män och för att dagis och skola skall erbjuda alla elever samma möjlighet till en bra start i livet. Visionen om alla människors möjligheter att förverkliga sina idéer håller än, omsätt den i praktiken, lyssna och titta på rörelsen, de goda exemplen finns där ute, börja tala om och med människor, våga prova nytt och kasta gamla lösningar till förmån för nya och bättre, våga vara visionära och våga erkänna fel. Gör vi det kommer varken borgare eller FIare att ha en chans i nästa val.