En riktig mamma är med sitt barn. Helst ammar hon länge länge länge också. Alltså är jag en oriktig mamma. Dessutom skadar jag mitt barn medvetet eftersom jag låter hennes pappa ta hand om henne. En professor, oklart i vad, skriver på aftonbladet föräldrar att män är direkt skadliga för sina barn. Suck.
Min man är superbäst med vår dotter. Det är jag som är den snurriga och som gillar att jobba( och som får ständig ångest av att jag jobbar för mycket och stressar.. ja ni fattar)
"Mamman bör inte lämna barnet ifrån sig under de tre första åren och biologin gör att hon helst inte vill göra det heller." Säger Annica. Det största hotet mot jämställdheten i den här frågan är kärringarna muttrar Håkan från köket när jag läser ur artikeln.
Mammor, släpp ifrån er makten över barnen hojtar jag vidare. Pappor, på ett generellt plan, är så klart lika bra som mammor. Hur kan man ens ifrågasätta det?
Annica menar att mamma bör vara med barnet den första typ tre åren. jaha. hur ska vi försörja oss då då hade hon tänkt.
Pappor skadar sin barn om de är pappalediga för att de inte inser att barn är små och sköra. Hallå?? Har du hört det om överbeskyddande pappor över sina döttrar, nehej jag trodde inte det heller. Vilket kvalificerat skitsnack. Funderar över varför jag ens orkar bli upprörd. jo därför att man många som inte lika extrema tar sådana här åsikter till intänkt för att inget behöver förändras på det här området. Att det är OK för mammor att sno åt sig hela föräldraledigheten och Ok för pappor att gömma sig på jobbet tills barnen är uteflugna.
fredag, januari 26, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar