Alla sossar med självakting försöker sig på en valanalys. Varför gick det som det gick ( dåligt) och vems fel var det (Perssons). En del analyser kom redan på valnatten andra har väntat och droppat sina under veckan. Socialdemokratin själv har tillsatt en grupp ledd av Britt Bohlin som ska leverera den officiella varianten.

Och vad ska analysen leda till. Förhoppningsvis förändring, förynring, mångfald och högt i takt. Kommer vi att nå dit? Vet ej, hoppas det. Visst kan vi analysera vad som gick fel. Kanske skyller vi på andra; Persson är för pampigt och för plumpig, eller så diskuerades fel frågor med fel i fokus. Vi kan älta och älta men fokus måste vara; Hur går vi vidare, hur ska vi 2010 och tiden fram tills dess uppfattas som ett modernt parti för framtiden och de människor som lever där?
Socialdemokratin måste förstå människorna. Familjer idag pusslar och pysslar för att få livet att gå ihop. Städning, tvätt, barn och karriär, vi vill kunna kombinera, vi vill vara med våra barn men vi vill också ha en karriär och förhoppningsvis ett fungerande äktenskap. För detta måste vi hitta lösningar. Socialdemokratin måste tala till medelklassen. Vi kan inte säga att allt är bra som det är, många håller uppenbarligen inte med.
I valet talade (s) inte alls om de problem som många familjer idag står inför. Vi upplever just nu en stor babyboom. Kapitalstarka män och kvinnor i 30-40 års åldern som vill ha ut något mer av livet än ett ständigt stressande och pressande. Vem i socialdemokratin talade om dem och deras behov? Vem i valrörelsen var en förbild för Sveriges alla föräldrar? Göran Persson? Nja knappast. Den avgående socialdemokatiska regeringen innehåller flera unga föräldrar; Lena Hallengren, Ibrahim Baylan, Carin Jämtin, de syntes knappt inte alls i valrörelsen. Det var Persson för hela slanten. En 57-årig man som inte har en aning om hur det är att vara småbarnsförälder idag. Vi behöver någon som är personlig, som kan tala till människor och om de problem som många möter i vardagslivets slit.

Egentigen tror jag inte att valförlusten handlar så mycket om att (s) har fel politik i olika sakfrågor som att vi uppfattas som trötta och i brist på visioner. Själv känner jag mig inte så trött ( förutom att jag är småbarnsmorsa och lider av ständig sömnbrist) men inte politiskt trött. Jag och många med mig har massor med idéer och tankar om hur politiken och partiet ska utformas.
Men Persson var trött, han var liksom aldrig riktigt med. Och vi andra hukade oss, vi kände att loppet var kört emot en glad, glättig och enad allians som kom i en tid då folk ropade efter förändring och förnyelse och på lite mer action. Då spelar erfarenhet och statsmannamässighet ingen roll. Nu ska det väljas en ny partiledare. Margot säger att hon inte är intresserad. Tja vi får väl se vad hon svarar när frågan ställs i skapt läge. Carin Jämtin är annars min favorit. För ung säger många. Då vill jag tillägga att hon är Freddan Reinfeldt är lika gamla!

Socialdemokratins idéer och visioner håller än. Det är en del politiska förslag som måste ändras och förnyas liksom ledarskapet och vår profil. Vi måste visa att vi är många och vanliga, socialdemokartins politiker måste vara farsor och morsor, blattar och bögar, paschisar och tonåringar. Alla ska med--- så enkelt är det ( även internt i vårt parti)
Nu gäller det att kvala upp ärmarna och jobba. För nu är det hårt slit som gäller, inget annat.